Pieeerreee!!
Det är när jag precis vaknat/ håller på och somnar jag får insikter om både det ena och det andra. Men vad jag nu insett i är egentligen inte något jag direkt hänger i gran eller stoltserar med. Egentligen hade jag väl kunnat må bättre utav att inte inse detta.
Jag har insett i världen så finns det inte många individer som är särskilt lik mig. Ingen har samma värderingar eller funderingar som jag har. Ingen har samma inställning till livet som jag har och det är ingen som delar den humorn/ glädjen jag känner över saker. Jag är en sådan människa att jag vill dela med mig av allt. Jag vill inte hålla inne med någonting. Jag vill säga allt jag känner. Men det är inte det som är probelemet utan jag vill att det jag säger och delar med mig av ska bli respekterat och mottaget. Personen i fråga behöver inte hålla med, inte heller förstå vad jag menar. Det viktiga är att min mening blir accepterad. Så att jag känner att jag kan säga vad som helst utan att backa för det. Men finns det några sådana människor? Nej inte vad jag vet. Inte i Hällefors i alla fall. Visa er om ni finns. Jag har svårt att förstå att det bara kan vara jag i hela världen som tänker i dessa banor men vart jag än kommer så känns det som att folks åsikter undantrycks och diskrimineras. Vissa samtals ämnen är helt tabu. Det finns mycket sådant som är tabu att prata om som jag egentligen tror människor skulle må bra av att tala om.
Inte heller är man öppen för nya förslag. Man har trygga relationer redan och vill inte öppna sig för nya personer. Man är bekväm och orkar inte göra sig ansträngningen. Det tycker jag är konstigt med tanke på att bland det bästa jag vet är att träffa nytt folk och när andra vill dela med sig av sig själva till mig. När andra personer anförtror sig till mig om någonting de tänker på eller något de vart med om eller vad som gör dem lyckliga etc. så mår jag så jävla bra. Jag vet inte varför, och jag skulle aldrig föra vidare något som någon har anförtrott till mig. 
Liv, Milo och Alexis
