Det kunde varit tusch

Jag blir så trött på mig själv ibland. Att jag aldrig lär mig.
Jag måste lära mig att stålsätta mig själv och sluta ta allting på så himmla stort allvar, men jag har svårt att hjälpa det. När något nytt positivt händer i mitt liv så vill jag uppmärksamma det, välkommna det. Jag som är så himla emotionell låter nästan alltid mina känslor styra. Jag blir alltid så energisk när jag är glad över något och alltid så nere när det är något som är fel. Jag vill lära mig att hålla mina känslor i styr och att inte låta dem få för fast grepp om mig. För vissa kanske det låter som en bra egenskap. Att jag för det mesta med mitt språk speglar det jag känner. Men egenskapen ställer rätt ofta till problem för mig. På grund av att jag är himla emotionell så låter jag känslorna styra utan att vara riktigt förnuftig och därför gör jag inte alltid saker för mitt eget bästa.

Fast jag tänker fortfarande i smyg att det här hade vart tämligen bra för mig :$
Fan nu analyserar jag för mycket igen istället för att bara flyta med :S


Här är den vackraste presenten jag någonsin fått :) Tack Maja o Kim jag trodde aldrig jag skulle äga något liknande!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0